Patentets betydelse i Silicon Valley!?! – Förr och nu!

Patent (och IPR = Intellectual Property Rights) spelar idag en central funktion i Silicon Valley – men det har inte alltid varit så! Förutsättningar för patentering förändras jämt och ständigt – därför har Stanfordprofessorn Paul Goldstein skrivit en bok på det temat.

//

Dynamic nature of patent law

AND WHY IT’S KEY TO VALLEY – ”The Tough New Realities That Could Make or Break Your Business.” When Silicon Valley’s semiconductor industry was getting started in the 1970s, patents were the last thing on anyone’s mind. Companies were innovating so rapidly that they often didn’t bother patenting things they were going to replace with the next version in a few months.

Twenty years later, an obscure inventor from Southern California showed up with a patent on the microprocessor, shocking the chip companies that believed they had invented it. Eventually, the patent was overturned, but by then, patents had become a central concern of the high-technology industry.

They still are. Congress is working on the Patent Reform Act of 2007, which contains provisions to limit damage awards and would allow anyone to oppose a patent grant during a period following the grant, and courts are taking steps to protect businesses from unreasonable patent claims. Both those issues are of keen interest to tech firms.

Paul Goldstein, a Stanford law professor, has written a new book on the subject. Despite its title, ”Intellectual Property” (Portfolio, Penguin Group) is an easy read and a good guide for anyone starting or operating a company involved with patent, trademark and copyright issues. And is there any other kind?

En intressant artikel;
http://www.siliconvalley.com/news/ci_7675664?nclick_check=1

En bok som verkar mycket intressant; Intellectual Property – The Tough New Realities That Could Make or Break Your Business

http://www.amazon.com/Intellectual-Property-Tough-Realities-Business/dp/1591841771

Q Your book, ”Intellectual Property” is subtitled ”The Tough New Realities That Could Make or Break Your Business.” What are they?
A The realities center around the volatility of intellectual property law – not just patents, but copyrights, trademarks and trade secrets. An abrupt change in any of these areas of law can make or break your business.

Q By ”abrupt change,” you mean. . . ?
A An example: In the early 1970s, Kodak looked at the instant photography business that Polaroid monopolized, thanks to its patents. Kodak had expert counsel, relying on existing patent law which imposed a high standard, telling it that these patents were invalid, under existing standards.

So Kodak invested $600 million, relying on these expert opinions. Well, by the time the product came out, the Court of Appeals for the Federal Circuit had lowered the patent standard, and suddenly patents that looked invalid when Kodak made its investment were now valid. Once you count the damages levied against Kodak, their loss was over a billion dollars, just because the legal standard changed.

Silicon Valley vs. Boston? Varför så bråttom i dalen?

Företag från Silicon Valley är kända för att introducera halvfärdiga produkter på marknaden – ofta med en massa buggar som följd. Företag från Boston är istället kända för att leverera kvalitetsprodukter redan vid första försöket. I Silicon Valley har man lite för bråttom - men har riktigt tid att vänta på ”den perfekta produkten eller versionen”. 

Om Boston; ”The whole culture back there, business and otherwise, is far more conservative and risk-averse. Failure is a scarlet letter, not a badge of honor.”

Vad kan det bero på?

Många har spekulerat, men detta är de två mest vedertagna orsakerna (inte vetenskapligt på något sätt):

1.          Det perfekta vädret? ” Silicon Valley’s perfect weather means you don’t need backup plans, just in case it rains. It means you don’t resent spending a beautiful day inside at work, because tomorrow and tomorrow and tomorrow will be just as gorgeous. It means you have more energy, sapped neither by sleep-inducing clouds nor enervating heat and humidity. It means fewer days dragging into the office with a brain dulled by allergies and winter colds. It means you have more life.” 

2.       En ständig domedagskänsla (jordbävningsrisken) “to live in earthquake country is to know, way back in the back of your mind, that your house, your car, your office could — at any moment — become your grave. All your worldly goods could crumble in an instant….”

Så i Silicon Valley kanske man får skynda på, utifall det skakar till ordentligt. Man är kanske beredd att jobba lite längre - då man vet att ”solen skiner även imorgon”… 

Mer om Boston vs. Silicon Valley – kolla länkarna nedan!

Länkar;
http://www.mercextra.com/blogs/vindu/2007/12/04/boston-vs-silicon-valley-how-geography-affects-the-tech-industry/

En 10 år gammal artikel i Forbes;
http://www.vpostrel.com/articles-speeches/asap/resilience.html

Silicon Valley – ett slutet sällskap endast för Stanford alumnis – Sanning eller myt? Del 2

Vad har egentligen entreprenörer för utbildningsbakgrund?

Jag har varit en hel del på Stanfords handelshögskola (S-GSB) där har jag hört en del kul.

En S-GSB professor;

”är det några ingenjörer/icke ekonomer i klassen?  Några få händer letade sig upp i skyn. ”Bra, sa S-GSB professorn, ni sitter i guldläge – för alla andra i auditoriet kan en massa om företagande, men kan inte göra någonting utan skickliga ”tekniker”. Det innebär att ni kommer att bli överösta med inviter om att bilda företag! Grattis!”

 Lite fakta (baserat på studien av Silicon Valleys största företag);

1. En examen räcker inte för att bli VD – i studien hade de 145 VD:arna hela 266 examens

2. 25 av dem hade examen från icke-amerikanska universitetet. Dessa var utfärdade i tolv länder (Israel, Indien och Storbritannien var de länder som, i fallande ordning, utfärdat flest examina).

3. Tech vs. Non-tech, HÄLFTEN av alla ”degrees” fokuserade på datavetenskap eller någon ingenjörsinriktning. Nästan en tredjedel var inom ”electrial engineering”.

4. ENDAST en fjärdel (av det totala antalet examina) fokuserade på handelshögskoleämnen såsom finans, redovisning & marknadsföring.  

http://www.mercurynews.com/search/ci_7578047

Facebookkursen – vad har hänt? Succé eller fiasko?

Facebookkursen – vad har hänt? Succé eller fiasko?

För precis en månaden sedan (30e oktober, Facebook påverkar båda utbildning och forskning på Stanford – en ny kurs och nytt forskningsspår oktober 30, 2007)  skrev jag ett inlägg om en ny Facebookkurs på Stanford.

 Så här 30 dagar senare tänkte jag följa upp vad som hänt under resans gång – blev det succé eller fiasko?

Till och med lärarna konstaterade att kursen mycket väl kunde bli ett praktfiasko; “We all agree  our new course is risky. It could turn out to be a disaster, not just for a few students but for over 100 students, some of whom came back to school from academic leave to enroll in the course.”
Detta har hänt;

Två applikationer har verkligen gjort succé!

• KissMe =  1 miljon användare - och växer fortfarande!!!

• Send Hotness= 1 miljon användare - och växer fortfarande!!!

 

Send Hotness är nu en av de 20 mest populära Facebookapplikationerna – idéen är verkligen simpel ”ranka din 10 hetaste facebookvänner”

KissMe – även där är idéen verkligen simpel - skicka en virtuell kyss

…. 

Silicon Valley – ett slutet sällskap endast för Stanford alumnis – Sanning eller myt?

Detta inlägg är det första i en miniserie om ”utbildningsbakgrund och entreprenörskap”. Jag tror att serien är i två eller tre delar – allt för att underlätta läsbarheten.

Under min tid här på Stanford har jag hört en hel del rolig ”allmänt vedertagna sanningar”. Här är ett axplock; 

”Alla kan spela på de enarmade banditerna – men endast ett fåtal utvalda får möjlighet att spela på borden med höga insatser”

= innebörd – Stanfordstudenter och lärare har ett fripass till de stora pengarna, övriga entreprenörer, från andra skolor, får sikta in sig på brödsmulorna som faller från bordet.

Ett annat stående ”skämt” är; ”den briljanta affärsidéen kläcks av en Stanfordstudent, en Harvard MBA sköter de dagliga affärerna, och en Santa Clara University alumn sköter bokföringen”

Här i Silicon Valley är det lätt att man till slut drar slutsatsen – ”det är väl så det fungerar”.

Tydligen är det inte alls så det fungerar, inte då enligt en ny omfattande studie utförd på uppdrag av bl a Bloomberg News.

Deras studie undersöker utbildningsbakgrunden hos VD:arna på Silicon Valleys 150 största publika företag. 145 CEOs (VD:ar) valde att delta i studien.

Resultatet var väldigt intressant, och högst oväntat. Stanford producerar iofs flest CEOs av alla lärosäten (17 st) men siffran är detta till trots anmärkningsvärt låg med tanke på det totala antalet (145 st). Inte fullt 12% av Silicon Valleys företag styrs av en Stanford alumn. 

* UC Berkeley kommer två med 13 st (9,0%)

* MIT trea med 8 st (5,5%)

* Harvard fyra med 7 st (4,8%)

Slutsatserna är tom att 2/3 av alla CEO;s faktiskt har gått på statligt finansierade universitetet. ”Forget the Ivy League: Most valley CEOs went public”

“Two-thirds of the CEOs of the valley’s 150 largest public companies who earned their undergraduate degrees in the United States attended taxpayer-funded public universities, state colleges and regional schools, according to a Mercury News survey. About one out of six studied overseas. And two college dropouts – Larry Ellison and Steve Jobs” (http://www.mercurynews.com/ci_7578047?nclick_check=1) 

En intressant tabell ”Schools by number of CEO degrees”: http://www.bayareanewsgroup.com/multimedia/mn/biz/schoolrank.htm

Vad tjänar en Stanfordprofessor egentligen?

Först och främst, det finns en massa titlar i den amerikanska universitetshierarkin; den här informationen gäller endast de mest etablerade nivåerna (assistant professor, associate professor & full professor).

Informationen nedan visar att en Stanfordprofessor verkligen har en modest lön med amerikanska mått mätt. När dessutom Palo Alto är hjärtat av Silicon Valley - och bostadspriserna är därefter – så måste det innebära att en Stanfordprofessor knappast lever något liv i överflöd. Det är dock en sanning med modifikation.

De har dels möjlighet att hyra rabatterade bostäder men även möjligheten att bedriva egen affärsverksamhet. Stanfordanställda har en unik (och kontroversiell) möjlighet då de har rätten att starta och driva företag med sina studenter. Det innebär att många (eller åtminstone en del) fångar upp klassens bästa elever för att jobba på deras egna privata projekt. Detta angreppssätt är med all rätt kontroversiellt men det har visat sig vara guld värt för nyföretagandet. Det är också ett sätt för professorerna att dryga ut sin kassa. Alla discipliner har dock inte samma möjlighet att finna lovande idéer för sidoinkomster.

Om den generella lönenivån; 

///”At Stanford, the average salary last year for a full professor was $100,600 in the first 10 or so years after becoming a full professor. Full professors employed by the University for more than 20 years earned an average of $127,400.”

“When people make a choice to become faculty at Stanford they are quite aware that other jobs will pay more,” Tadelis said. “I choose to be an academic because it is what I love to do.”

“I have basically chosen a profession in academia that makes 60 to 70 percent less than what I would be making in Wall Street, but I see the rewards of working with a top group of talented and brilliant scholars and colleagues as worth much more than money,” he continued.///

Ett udrag från statistik över löner för fakultet på handelshögskolan och ”ingenjörshögskolan”.

Semesterstängt under thanksgiving

Åter måndag den 26e november 

Thanksgiving, or Thanksgiving Day, is a traditional North American holiday to give thanks at the conclusion of the harvest season. Thanksgiving is celebrated on the fourth Thursday of November in the United States and on the second Monday of October in Canada. 

 Jag och Sara är på semester.

 

Hur blir man egentligen antagen till Stanford? Ärligt talat så är det ingen som vet helt säkert!

11% av alla som söker till Stanford blir antagna. De övriga 89 procenten som inte blir antagna är även dem allt som oftast högpresterande individer. Endast ”de utvalda” söker till Stanford, och andra elituniversitetet för den delen. Antagningskriterierna till universitetet är dock väldigt otydliga, ingen vet egentligen varför han eller hon kom in eller blev nekad. Det finns helt enkelt inga tydliga riktlinjer för studentrekrytering.

Nedan följer några intressanta inslag i rekryteringsprocessen (som känns ganska orättvis och vag för oss principfasta och sifferorienterade svenskar) – alltid en het potatis i USA.

How does admissions really work at Stanford? How did we get here? And now what?

Why are we here? We don’t mean this in a metaphorical sense. Rather, why did the admissions office decide that we should be admitted to Stanford? Perhaps we’ll never really know.

A few of us might be able to point to an amazing science fair project or a monumental globe-spanning humanitarian effort in high school. The rest of us, however, are mostly left in the dark. Was it the summer internship at an investment bank? Or the recommendation letter written by a history teacher who’d never seen a more enthusiastic student in a generation and a half?

Because college admissions are holistic, they are intended to focus on more than just your GPA and SAT scores. However, as a consequence, it’s nearly impossible to know exactly why we accepted to Stanford — or any other university, for that matter.

On the flip side, this makes it equally challenging for the people in admissions to have a clear idea of who they are admitting to Stanford. After all, it is just as difficult for them to evaluate candidates based solely on a few essays they write or other similarly vague criteria that a holistic admissions process demands.

Yet this does not mean that there is not some standard by which the University cannot set, with the broad goal of emphasizing certain characteristics and de-emphasizing others. In fact, the very nature of the admissions process would make it more important for us to think more clearly about the sort of applicants we would like to attract to the Farm.

In the face of mounting pressure to improve our rankings, we should remember that any changes we might make to the admissions process should not come at the cost of student quality. Rather, Stanford should continue implementing policies that have given the University its unique character.

One path that we feel the University admissions should take is to ensure that Stanford continues to differentiate itself from other universities of its caliber. At first, this may seem like an idle pronouncement, with no possible method by which it could be carried out or its results measured. And of course, two of Stanford’s primary means of differentiation — good location and great weather — are quite beyond the University’s control. Perhaps it is because of location and weather that Stanford consistently ranks near the top in student happiness.

And due to the opacity of the admissions process, it is hard to measure the success of the admissions process until several years after a class is admitted.But we should remember that admissions is one of the most important processes that determine the essence of the University, even if its effects are not directly felt in our day-to-day lives.

Why should Stanford try to continue to differentiate itself? The reason is neither mere worship of tradition, nor an ill-will towards similar-caliber Ivy League universities. Rather, by differentiating ourselves, we are making an effort to attract students who would thrive at Stanford. Students who desire an environment like Stanford’s will end up in a place where they can be happy. Similarly, students who, for whatever incomprehensible reason, know they wouldn’t be happy at Stanford will know that they should enroll in a university more suited to them.

More importantly, however, the student body should ask questions about the sort of qualities we would like to see in incoming freshmen classes of the future. As we create a diverse student body, what forms of diversity do we value? Do we want the academic environment at Stanford to be more scholarly or more laidback? Would we like students to be more athletically inclined, political active or socially involved? Together, we have a responsibility as a community to work collectively toward articulating our vision for what future generations of Stanford students should look like.

Personligen tror jag Stanford skulle må bra av några Kronbloms… eller varför inte ett par med Klabbarparns personlighet… dom är ju sanna entreprenörer som gillar livets goda.

Google tar steget in i mobiltelefoni – introducerar Linuxbaserade operativsystemet Android

Google har i dagarna gjort ett första försöka att erövra mobilmarknaden. Angreppssättet är detsamma som Facebook för närvarande använder sig av; genom att uppmana sin användare att skriva applikationer till plattformen. Google lockar med 10 miljoner dollar i ”prispengar” för dem som lyckas skriva innovativa och intressanta applikationer. Till sitt förfogande har användarna ett gratis, nedladdningsbart utvecklingsverktyg. Verktygslådan ger användarna en stor frihet att skapa framtidens mobila telefoni genom att skriva kod på open-source plattformen Linux. Detta är endast en i raden av försök att locka kreativa användare att göra jobbet åt företagen.  

34 företag är medlemmar i Googles initiativ ”the Open Handset Alliance” – däribland Intel & Motorola. 

Ryktet säger att Apple inom kort kommer lansera sin version av ”user-generated-applications” och genom detta även öppna upp iPhones plattform för externa utvecklare. Normalt är Apple restriktiva då det gäller bidrag från externa källor, Googles initiativ kan möjligtvis få in dem på andra tankar.

Raven Zachary (analytiker); ”We now have a point of comparison. We have a high level of openness with Android. Now we`ll see how Apple responds”

 

Presentationsteknik a la Guy Kawasaki; 10/20/30 Rule of PowerPoint

Tre enkla tumregler ifall du vill att någon ska orka lyssna på dig, förstå vad du säger och se texten på dina askgrå powerpointbilder;

10 slides

20 minuter

30 punkter 

It’s quite simple: a PowerPoint presentation should have ten slides, last no more than twenty minutes, and contain no font smaller than thirty points. While I’m in the venture capital business, this rule is applicable for any presentation to reach agreement: for example, raising capital, making a sale, forming a partnership, etc.

Ten is the optimal number of slides in a PowerPoint presentation because a normal human being cannot comprehend more than ten concepts in a meeting—and venture capitalists are very normal. (The only difference between you and venture capitalist is that he is getting paid to gamble with someone else’s money). If you must use more than ten slides to explain your business, you probably don’t have a business. The ten topics that a venture capitalist cares about are:

1. Problem
2. Your solution
3. Business model
4. Underlying magic/technology
5. Marketing and sales
6. Competition
7. Team
8. Projections and milestones
9. Status and timeline
10. Summary and call to action

Kom ihåg; The only difference between you and venture capitalist is that he is getting paid to gamble with someone else’s money